Idag skiner solen igen efter två dagar av kyla och nästan lite höstkänsla, men vi går ju mot sommaren. På söndag skall klockan ställas fram en timme till sommartid så då kommer det endast att skilja fyra timmar mellan Chile och Sverige.
Sofie är avundsjuk på Linus idag, han har fått ett paket hemifrån från sin mamma som skall innehålla lösviktsgodis, svenska tidningar och en överraskning! Sofie väntar med spänning på att höra hur mycket tullen konfiskerade och hur mycket han fick behålla. Men om han fick behålla lösviktsgodiset så, MAMMA!!!;)
Äntligen har Mamma Mia - the movie premiär i Chile:) Den 16:e oktober är den stora dagen när Sofie ska dra med sig Fredrik, en tysk och en italienare för att se den underbara filmen! Det är så roligt för varje gång vi går och handlar på Jumbon så spelas det ABBA musik i högtalarna eller en Hey mickey hey på spanska!
Det kanske är dags att återknyta till rubriken medan Fredrik sjunger vakert och diskar fint:) Vad kommer det här året att ge oss? Hmm....
- Vi kommer aldrig att kunna packa en påse efter vi har varit och handlat för här finns det alltid packare som gör det.
- Vi kommer alltid att tro att lokaltrafiken (minibussarna) kommer att komma så fort man ställer sig vid gatan.
- Vi kommer aldrig att kunna respektera hållplatser för här stannar man bussarna när helst man vill.
- Att handla i en kiosk kommer bli svårt. Här ska man först säga vad man vill ha till en expedit, betala till en annan som sitter i en liten kur, ta kvittot och gå till en annan som till slut ger en vad man vill ha och har betalt för.
- Kurslitteratur! I Chile är bokmomsen hög, vilket innebär att böcker är för dyra för att köpa, endast biblioteket på skolan har ett antal böcker annars får man bege sig till en fin bokaffär för att få tag på kurslitteratur. Men chile tillämpar inte copyright så vad gör man då? Jo, man går till en av alla kopieringsställen som finns i varje gatuhörn, lämnar in boken och hämtar en kopia någon dag senare. Man kan till och med få välja vilken färg man ska ha på framsidan på häftet:)
- Vi kommer att bli tjocka med tankte på hur mycket plugg fika vi bakar för att kunna sitta uppe natt efter natt för att försöka hinna med allt som ska göras.
- Vi kommer att få fina rumpor efter alla backar som vi går i.
- Vi kommer inte att lära oss någon spanska eftersom vi nästan bara umgås med utbytesstudenter!
- Vi kommer att tappa allt tänk på nyttig mat för empanadas är så sjukt gott och kostar bara 750 pesos.
- Vi kommer alltid att vilja ha havet som granne.
Saknaden efter Sverige idag kan beskrivas med ett ord: Lösviktsgodis!! Varför har inte fler land denna underbara sak? Chile skryter med sin goda choklad och ja, den är underbar men.. lösviktsgodis är vad Sofie längtar efter idag!
Språkbarriären börja släppa lite men det är fortfarande så att Sofie sitter som ett fån när någon chilienare kommer fram och ska börja prata. Det går ju inte att höra vad de säger!! Uttala varje bokstav så jag kan höra vilket verb det är och snälla prata inte i konjunktiv, jag har inte lärt mig det än.
Det där med att vara en av tre tjejer som har blont hår på universitetet är ju spännande! Alla vet vid det här laget vad Sofie heter och hälsar mer än gärna. Tänk om Sofie kunde svara.. men än så länge ploppar det mest ut franska ord än spanska när munnen öppnas och detta är ju lite olyckligt, men spanska två gånger i veckan ska väl kunna råda bot på det.
Hörde idag att vykorten har kommit fram, ruskigt vad posten var snabb nu då! Våran post kommer vilken tid på dygnet som helst och vilken dag som helst också. De skickar in kuverten under dörren så ibland hör man när det rasslar till. Brevinkast? Nej, det verkar onödigt, vi lämnar en glipa mellan tröskeln och dörren istället:)
Jaja, nu ska böckerna tas fram igen, två prov nästa vecka (bara!:)) Ikväll blir det att spela MIG, dricka te och självklart äta chokladkaka med extra mycket glasyr. Snoddas fungerade över förväntan att baka i gasugn.
1 kommentar:
Jag reagerade lite när jag såg att empanadasarna bara kostade 750 peso. Här kostar empanadasarna 2,50 peso styck! Hehe. Det är svårt att undvika dem en söndagkväll när man är hungrig och trött!
Kul att spanskan går framåt! Jag kan fortfarande inte konjunktiv så ta det lugnt. Varje gång nån av oss använder konjunktiv här så stannar man upp för att ta emot en liten applåd från de andra utbytesstudenterna. Livets små framsteg.
Varma vårhälsningar från BsAs.
/J
Skicka en kommentar